Skånes natur är omväxlande, skogen i norr och öster, slätten i söder och väster, mjuka åsar och långa stränder. Floran är fridlyst på vissa håll, som t ex hedlandskapet vid Ljunghusen och Kullabergs sällsynta växtarter.

När de första människorna följde i renens spår över det tundralandskap som frilagts efter landisens avsmältning fanns en landbrygga över nuvarande Öresund. Genom röjning och uppodling förvandlade människan naturen till ett kulturlandskap.
De stora stenkammargravarna är minnen av stenålderns bönder. Under bronsåldern var vattenvägarna, främst till Danmark, och det varma klimatet två viktiga förutsättningar för människans bosättning i Skåne. Vid slutet av järnåldern ökade befolkningen och många vikingar gav sig ut på långa handelsfärder till England och Frankrike.

Skåne hörde till Danmark redan under 800-talet. Kungliga och kyrkliga initiativ under medeltiden bidrog till att samhället starkt förändrades.
Mot slutet av medeltiden bidrog inte bara jordbruket utan också sillfisket till landsdelens ekonomiska stabilitet. Skanör och Falsterbo blomstrade under några århundraden som stora marknadsplatser.
1500- och 1600-talen präglades av kungars och stormäns byggenskap och Skåne blev Sveriges främsta slotts- och borglandskap. Det var storgodsdriften tillsammans med gynnsamma konjunkturer för spannmål och kreaturshandel som blev grundvalen för denna utveckling.

Skåne tillföll Sverige genom freden i Roskilde 1658. För att knyta de gamla danska provinserna närmare till Sverige tog Karl X Gustav initiativet till Lunds universitet. Sin stora utveckling nådde universitetet under 1800-talet. Universitetsbyggnaden uppfördes 1878-82.
I Höganäs har kolet, förutom leran, betytt mycket för ortens utveckling. Redan 1797 grundades Höganäs stenkolsverk. Kockums verkstad i Malmö kom till 1840.

Text med tillstånd från Fohof, Sverige- Fakta Och Historik Om Fäderneslandet.

Gåsen, typiskt skånsk fågel

Ålen, Skånes landskapsfisk

Prästkragen, Skånes landskapsblomma

Kronhjorten, Skånes landskapsdjur