Inbrottslarm

Du kan höja tryggheten ytterligare genom att komplettera ditt inbrottsskydd med ett larm. Larmet kan verka avskräckande på den som tänkt bryta sig in. Kom bara ihåg att larmet i sig inte gör det svårare att bryta sig in. Man kan aldrig hoppa över ett fullgott mekaniskt skydd, såsom godkända lås - dörrar - galler etc.

De flesta inbrott är impulsbrott. Genom att komplettera ditt inbrottsskydd med ett larm minskar du risken för tillfällighetsbrott. Ett larm ska avhålla från inbrottsförsök, skrämma tjuven så att försöket avbryts. Larma omgivning, polis, väktare eller andra. Men kom ihåg att ett larm i sig inte försvårar inbrott. Larm är ett komplement till andra förebyggande åtgärder.

På marknaden för stöldskydd finns många mindre seriösa aktörer som försöker tjäna pengar på allmänhetens oro. När du väljer larm behöver du troligen hjälp, eftersom det finns olika komplicerade system.

Vänd dig alltid till larmföretag som har polistillstånd. Rådgör gärna med din närpolis, ditt försäkringsbolag eller Svenska Stöldskyddsföreningen.

Köp aldrig inbrottsskydd av s k dörrknackare!

Typ av larm.

I princip finns det två typer av larm. Det ena är centrallarm kopplat till en larmcentral med avtal om åtgärder vid larm, det andra är lokallarm som endast väcker omgivningens uppmärksamhet.

Väljer du lokallarm så ska du också informera dina grannar om vad de skall göra om larmet går. Du kan också komplettera lokallarmet med automatisk telefonuppringare till din arbetsplats, granne eller dylikt. Vissa företag tillhandahåller larm, där larmet går via telefonen till ett antal grannar, s k grannlarm.
När det gäller lokallarm är det viktigt att veta att polisen kanske inte rycker ut med mindre än att någon iakttagit något som tyder på inbrott.

Tysta larm ökar chansen att tjuven kan gripas på bar gärning, men skrämmer honom inte. Ljudande larm har en avskräckande effekt, som kan stoppa vidare framfart.

Larm i lägenhet.

När det gäller larm i lägenhet ska du ställa följande minimikrav.

	Bor du på bottenvåningen med fönster eller balkongdörrar som kan nås från marken, så bör du ha volymdetektorer placerade där det finns stora värden eller där tjuven måste passera. Volymdetektorer bör finnas även om fönster och dörrar är larmade.
	Bor du högre upp räcker det oftast med att larma entrédörren.
	Bor du högst upp där en tjuv kan ta sig in genom ett fönster eller balkong från tak eller vind, så bör du larma på samma sätt som om du bodde på bottenvåningen. En bra lösning är att förse entrén med en gallergrind innanför ytterdörren och samtidigt ha en larmdetektor vid själva dörren. Om dörren bryts upp utlöses larmet och det är inte sannolikt att tjuven då försöker bryta upp gallergrinden.
	Till- och frånkoppling ska ske via godkänt lås i entrédörr eller med särskild kod. Vid koppling via dörrlåset kan du höja säkerheten ytterligare genom att välja ett lås där nyckeln har patentskyddad profil, vilket försvårar kopiering.
	Siren eller larmklocka placeras i lägenheten och i trapphuset, gärna i kombination med ljus.
	När larmet utlösts ska sirenen och ljuset stängas av automatiskt efter högst 15 minuter (därefter ska volymdetektorerna återgå till bevakningsläge).
	Anläggningen ska visa (indikera) om den är inkopplad, om larmet har gått, vid fel på strömförsörjningen eller liknande.
	Vid dörrar och fönster ska tydligt anges att det finns larm och vem som kan tillkallas när larmet går. Informera grannarna om vad de ska göra vid larm.

Larm i villa/fritidshus.

	Till- och frånkoppling ska ske via godkänt lås i entrédörr eller med särskild kod. Vid koppling via dörrlåset kan du höja säkerheten ytterligare genom att välja ett lås där nyckeln har patentskyddad profil, vilket försvårar kopiering.
	Volymdetektorer ska placeras inomhus där det finns stora värden eller där tjuven måste passera. Sådana detektorer bör finnas även om fönster och dörrar är larmade.
	Det bör finnas minst en siren utomhus och en inomhus, samt ljusindikering på taket eller annan synlig plats. Polismyndigheterna kan ha begränsad eller ingen utryckning när lokallarm går.
	När larmet utlösts ska sirenen och ljuset stängas av automatiskt efter högst 15 minuter (därefter ska volymdetektorerna återgå till bevakningsläge).
	Det ska finnas reservkraft i form av batterier som driver anläggningen vid strömavbrott, i minst 24 timmar (för fritidshus gärna 48 timmar).
	Anläggningen ska visa (indikera) om den är inkopplad, om larmet har gått, vid fel på strömförsörjningen eller liknande.
	Det ska finnas en s k felspärr som förhindrar onödiga larm om en inte driftklar anläggning slås på.
	På fastigheten ska tydligt anges att det finns larm och vem som kan tillkallas när larmet går. Informera grannarna om vad de ska göra vid larm.
	I fritidshus bör anläggningen vara ansluten till larmcentral eller ge möjlighet till automatisk telefonuppringning som kopplas till din ordinarie bostad eller någon som bor i närheten av ditt fritidshus.

Tänk på att se till att lösgående husdjur inte får tillträde till volymlarmade utrymmen.