Jag älskar blommor, men min pollenallergi gör det nästan omöjligt för mig att ha blommande växter inne. Konstgjorda sidenblommor kan jag däremot rekommendera för allergiker. Utomhus går det lite lättare, men starkt doftande växter måste jag undvika. Jag älskar naturen, men kan tyvärr inte vistas där alls på våren, och sparsamt på sommaren. Under våren 1997 hade jag för första gången sedan allergin utbröt i mitten på 70-talet nästan inga symptom alls. Kan pollenallergi verkligen försvinna av sig själv? Nej, det kunde den inte. För  -98, så var den tillbaka som vanligt. Pollensläppet var dock det intensivaste på många år. Under senare år har det gått bättre, men det kräver regelbunden medicinering.

Jag gillar kläder som de flesta tjejer, men undrar ibland
vem som skall bära det som modehusen skapar.

Vi har under 1997 fått tillökning i familjen av Findus och Maja. Två helt underbara varelser med egen vilja och enorm envishet. Jag har alltid gillat djur, och hade en släthårig tax för många år sedan. Tyvärr dog hon av sjukdom endast 6 år gammal. Jag blev oerhört ledsen av förlusten. Efter det skulle det dröja ca 15 år innan jag skaffade ett nytt djur. Nu blev det två stycken istället, och det har jag inte ångrat.

Den 1 november -98 fick Maja fyra småttingar, Felix, Snobben, Mimmi och Putte. Helt underbara små liv. En tingades direkt, (Snobben), av en bekant, och en andra ett tag senare av Majas förra matte. Hon tog Mimmi också när hon hämtade Putte. Så nu har vi endast lille Felix kvar, och honom behåller vi. Pappa Findus har varit jätteduktig att ta hand om både småttingarna såväl som mamma Maja under tiden de var sex stycken. Det var en jobbig men ändå rolig tid, när det vimlade av kissar överallt.

Jag har stora krav på mig själv att genomföra det jag tar mig för med bästa resultat. Jag tänker oftast igenom det mesta noggrant, och är rädd om mina saker. Jag är väl egentligen ingen perfektionist, men jag vill att allt skall bli så bra som möjligt. Kanske detta beror på att jag vill undvika negativ kritik från min omgivning? Därför tar vissa saker ibland lite längre tid, men så blir det bra också. Jag hatar slit & släng, och sparar på det mesta. Hemma har vi inte städdille, utan vi plockar undan det som ligger i vägen. Det skall inte vara en utställningslokal, utan ett hem där man trivs, och kan röra sig i. Andreas hatar att städa, och jag tror att han skulle kunna bo på en soptipp.

Som en rak motsats, så är jag dessutom en mycket envis och otålig person. När jag bestämt mig för något, så vill jag att det skall hända direkt. Om jag får vänta, så blir jag lätt irriterad/frustrerad. Än värre om det beror på någon annan som inte kan bestämma sig. Jag har lätt för att ta tag i saker och ting, men känner ibland lite maktlöshet, framför allt på jobbet där jag tycker att jag har för lite handlingsfrihet. Om mitt arbete kan du läsa på annan plats.

Jag har ett stort intresse för datorer, och då inte mest av tekniken utan vad man kan använda datorn till. Jag har alltid varit nyfiken och teknikintresset har följt mig genom åren. Jag byggde min första dator som byggsats, det var en Sinclair ZX80 och det var i slutet på sjuttiotalet. Det var två år före Pc:n såg dagens ljus. Den hade 1kB RAM och Basic-kommandona hade egna knappar på det släta tangentbordet. Grafik var det inte tal om, bara ren text och programmen var inte så avancerade. En enkel flygsimulator gick dock att få till. Program kunde lagras på en vanlig kassettbandspelare. Tyvärr har jag den inte kvar, men det hade varit kul som ren nostalgi.

Min andra dator blev 1981 en ny Luxor ABC 80. 16kB RAM, sparsam grafik, bandspelare, skrivare och man kunde använda ordbehandlingsprogram, lite spel mm.

Min tredje dator blev en begagnad Luxor ABC 800. 32kB RAM, grafik, dubbel extern diskettstation 5¼", ordbehandling, register, lite spel mm.

Min fjärde dator blev en ny Amiga 500. Ett riktigt kraftpaket jämfört med de tidigare. 1MB RAM, rörlig färggrafik, inbyggd 3½" diskettläsare och ljud. Ordbehandling, kalkyl, register, ritprogram, spel mm.

Min femte dator blev en ny värsting-PC 1990. Det var en I386-25, med 8 MB RAM, 105 MB SCSI hårddisk. Programmen var betydligt kraftfullare, och föregångare till dagens versioner. Windows version 2, tror jag det var.

Min sjätte dator var egentligen ingen ny, utan en uppgradering 1995 till I486-DX2/66.

Därefter har uppgraderingarna skenat. Sommaren/hösten -95, I486-DX2/75, I486-DX4/100, AMD486-DX4/120.

Våren -96 Pentium 100, Pentium 166, våren -98 Pentium 233 MMX, hösten -98 Pentium II 333, hösten -99 Pentium III 500, sommaren -01 Pentium III 1,0 GHz, sommaren -02 P4 1,8 GHz, våren -03 P4 2,2 GHz, hösten -03 P4 2,4 GHz HT och SATA diskar. Här befinner vi oss idag, och då programmen kräver mer och mer, så är det väl snart dags att uppgradera igen.

Att koppla ett Midiinstrument till datorn och komponera lite är väldigt roligt. Att surfa på Internet är också roligt och intressant. Man får nya bekantskaper och lär sig hela tiden nya saker, bland annat tränar man sin engelska.

Fotografering ligger mig också varmt om hjärtat. Det finns ju hur många motiv som helst, men natur- och flygfoto kommer först. Digitalfoto framförallt för bilder till Internet håller tillräckligt hög kvalitet.

Jag har ett stort intresse för Flygvapnet, och är frivilligutbildad till Fänrik via FVRF, Flygvapen Föreningarnas RiksFörbund. Bland annat får man fin gemenskap, god ledarskapsutbildning och övning i att utföra kvalificerade arbetsuppgifter under ogynnsamma förhållanden och tidspress. Utbildningen kan i många fall omsättas till det civila livet.

Våren -98 bestämde jag mig för att plugga vidare. Jag ville lära mig mer om nätverk, så jag började en nätverksteknikerutbildning hos Semcon AB i Lund. Kursen var på 20 veckor, all litteratur på engelska, och ett högt tempo. Jag var ensam tjej av 18 elever. Sammanhållningen i klassen var inte vad man kunde förvänta sig, utan var och en verkade som de körde sitt eget race. Det var synd, för det behövdes samarbete för att nå gruppdynamiska fördelar. Istället kändes det ofta som ett konkurrensförhållande eleverna emellan. Ungefär som om vi 18 kämpade om ett enda ledigt jobb, där det gällde att vara den som var bäst för att få det jobbet före de andra.

Fokuseringen på certifieringsproven gick före det primära målet att lära sig hur saker och ting fungerar och samverkar i ett nätverk. Tiden för labbar var också minimal, och det är definitivt ett krav att ha ett eget nätverk hemma under studietiden, där man kan prova och experimentera fritt.

Av ekonomiska skäl hade jag bara möjlighet att tenta av två certifikat av sju. De kostade 1 500 kr/st. Jag hoppade över Novell och Windows 95, och koncentrerade mig på NT 4 Server. Jag var nervös inför provet, men det gick vägen, och det var en enorm lättnad. Nästa prov som jag valde att testa på, var TCP/IP. Det kanske svåraste av dem alla, men värdefullt att ha gjort. Jag kände ju närmare dagen för provet kom, att det inte skulle gå vägen. Jag gjorde testet ändå, och var snuddande nära att klara det, endast tre frågor från att ha klarat det. Jag var nöjd ändå, för det gick ju bättre än jag trodde det skulle göra. Hur som helst så har jag ju testprotokollet som visar att jag nästan nådde ända fram.

Nu återstår att hitta ett lämpligt jobb, och få praktisera sina kunskaper i verkligheten. Nästan alla lediga tjänster innehåller texten "flerårig vana ett krav" och/eller "programmeringskunskaper i C, C++, Pearl, osv". Så det blir väl till att plugga vidare... Så nu sitter jag här och plöjer igenom en bok om Microsoft Access 97, och varvar med lite Java och JavaScript.

Nya studier blev det. En ny MCSE kurs i SwIT:s regi, och utförs av Resco i Malmö. Hittills ser det mycket bra ut, och kvalitén är betydligt bättre än på förra kursen. That´s it.

Så var det äntligen dags. 99-11-11 skrev jag det sjätte och sista testet till MCSE och klarade det, precis som jag hade föresatt mig när jag anmälde mig till kursen. Kursen har varit bra trots att tempot stundtals varit högt. Kursen avslutades med 4 veckors praktik. Jag gjorde den på Länsstyrelsen Skånes IT-avd. i Malmö.

Ytterligare en månads kurs i mars 2000. Denna gång gick vi igenom Windows 2000.

Sedan maj 2000 jobbar jag som nätverkstekniker, platschef och projektledare på ett expansivt dataföretag inom dentalbranschen i Malmö. Vi marknadsför samtliga ledande fabrikat av digitala sensorer för digital röntgen till tandläkare. Dessutom har vi marknadens bästa program för bildbehandling av digitala röntgenbilder. DentalEye är vår egen produkt som i sin nya version är lättanvänt, stöder alla ledande fabrikat av sensorer och intraorala videokameror, dvs kameror för att visa färgbilder inifrån munnen.

www.dentaleye.com

September 2001 - en tragisk månad och början till slutet för det företag som jag jobbat på. I början på oktober gick det i konkurs då all världens investerare fått kalla fötter.

www.ch-design.se

Jag fortsätter i egen regi inom ungefär samma affärsområde, och samarbetar med Dentaleye AB som fortsätter med programutveckling och försäljning av DentalEye..