"Systemet ska bygga på en gemensam flygplansplattform, som ger möjlighet till en samlad insats av flygstridskrafterna i olika funktioner. Det ska stå på en sådan kvalitativ nivå att det kan möta tänkbara hot från en angripare, såväl på 1990-talet som efter sekelskiftet. Samtidigt ska trenden mot allt större och dyrare flygplan brytas genom att man utnyttjar en teknisk utveckling som minskar kostnaderna, särskilt på driftsidan."

Förutom kravet på att utveckla ett multi-role-flygplan för jakt, attack och spaning, världens första stridsflygplan i den fjärde generationen, fanns ytterligare krav. Höggradig datorisering som möjliggjorde ett elektriskt styrsystem, nya material i form av lätta kompositer, en förmåga hos systemet att behandla information för att minska arbetsbelastningen för piloten. Bättre flygprestanda än tidigare flygplan skulle dessutom kombineras med hög tillgänglighet och låga driftskostnader.

Gripen är konstruerad för att uppfylla mycket högt ställda krav på flygsäkerhet, låg förarbelastning och låga driftskostnader. Det är ett litet, bränslesnålt flygplan med förenklat underhåll och hög tillgänglighet. Detta medför att kostnaden för varje flygtimme och den totala livstidskostnaden blir lägre än för andra liknande flygplanssystem.

Effektivitet

Flygprestanda är dimensionerade för jaktuppgiftens krav på fart, acceleration och svängförmåga. Kombinationen av deltavinge och rörlig nosvinge ger Gripen utomordentliga flygegenskaper samt mycket goda start- och landningsegenskaper. Gripen är i likhet med moderna stridsflygplan utrustad med ett elektriskt styrsystem, vilket ger mycket god manöverförmåga och möjliggör stor variation av yttre last. Gripen väger ungefär hälften av föregångaren Viggen, men kan trots detta bära samma mängd vapen. Detta trendbrott har möjliggjorts av den tekniska utvecklingen inom bland annat dator-, elektronik-, material- och motorområdena. Gripen är svår att upptäcka såväl på marken som i luften tack vare liten signatur både med avseende på radar- och värmestrålning. Inbyggd reservkraftsanläggning, APU, medger hög beredskap under fältmässiga förhållanden. Långt driven människa-maskin-integration underlättar pilotens arbete så att han kan koncentrera sig på stridsuppgiften.

Flexibilitet

Gripens inbyggda förmåga att klara olika typer av uppdrag utgör en grundförutsättning för den operativa flexibiliteten. All hård- och mjukvara finns inbyggd i flygplanet. Piloterna utbildas för alla stridsuppgifter vilket innebär att varje enskild Gripen kan användas för just det uppdrag som bäst behövs för stunden.

Flygplanets puls-Doppler-radar har kompletta funktioner för alla uppdragstyper. En knapptryckning och lämplig vapenlast utgör villkoren för att Gripen ska kunna utföra ett alternativt uppdrag. Detta ger stora taktiska fördelar då en angripare i förväg inte kan veta vilken typ av flygplan han möter.

Den höga datoriseringen innebär stor flexibilitet och underlättar förändringar i framtiden. Många taktiska och tekniska förändringar kan snabbt introduceras genom att mjukvaran till datorerna förnyas, införandet av den nya mjukvaran i flygplanet kan sedan göras på förband. Tidigare har man tvingats samla förändringar på hög för att sedan föra in dem vid en modifiering, eftersom flygplanen måste tas in på verkstad för en större eller mindre ombyggnad. Att slippa lämna ifrån sig flygplanet under långa verkstadsperioder ökar tillgängligheten.

Överlevnadsförmåga

Gripen är konstruerad för att kunna verka även under svåra förhållanden. Start- och landningsegenskaper samt goda markkörningsegenskaper gör att Gripen kan använda sig av vägbaser. Det finns flera sätt att uppnå en kort landningssträcka. Kravet för Gripen är att kunna landa på 800 meter, men under isfria förhållanden klarar en Gripen av att landa på under 500 meter, tack vare att nosvingen kan användas som luftbroms samt att flygplanet är ett av de få i världen som har ABS-bromsar på samtliga hjul.

Möjligheten till snabb klargöring minskar risken för bekämpning på marken. I luften kan Gripen uppträda autonomt (utan ledning från stridsledningscentral) om ledningsorgan är störda eller utslagna. Radarns goda spaningsegenskaper ger piloten möjlighet att själv genomföra uppdrag utan ledning från marken.

Gripens utformning och storlek gör att den är svår att upptäcka och ger en liten signatur både för radar och värmesökning. I kombination med effektiva motmedel ger det en god förmåga att undgå bekämpning i luften. Alla extrema former av s k smygteknik för att göra flygplan "osynliga" i luften innebär att man måste kompromissa på övriga krav. Då går det till exempel inte att ha några yttre laster.

Tillgänglighet

Snabbt och okomplicerat underhåll på marken mellan olika uppdrag har stor betydelse för ett flygplanssystems totala effektivitet. Gripen är konstruerad för en hög tillgänglighet och uppdragsproduktion. Fem värnpliktiga flygmekaniker under ledning av en tekniker, tankar och ombeväpnar Gripen efter ett uppdrag, på kort tid och under fältmässiga förhållanden. En sådan klargöring tar mindre än tio minuter om det rör sig om ett jaktuppdrag. Inbyggda testsystem möjliggör också snabb felsökning och utbyte av apparater. Ett underhållsvänligt system, som bygger på moduler av lätt utbytbara delar, ger korta tider för komponentbyten. Tack vare att Gripen har ett inbyggt extra kraftaggregat som drivs på flygbränsle behövs ingen extern kraftkälla för att kunna genomföra en klargöring. Allt detta för att minimera den tid som flygplanet måste tillbringa på marken och möjliggöra en utspridd basering i krigstid.

Underhåll

Baserat på erfarenheter från underhåll av Viggen, har en ny typ av automatiska testutrustningar (ATE) för elektronikenheter utvecklats för Gripen. Dessa har ett standardiserat grundsystem bestående av dator, programvara och kringutrustning. Den inbyggda datorkraften öppnar helt nya möjligheter att anpassa underhållsinsatserna så att den lägsta möjliga driftskostnaden säkerställs under flygplanets hela livstid.

Under flygning registreras kontinuerligt underhållsdata i flyg~ planets systemdator. Dessa överförs efter landningen till förbandets databas med hjälp av en bärbar dator. Om något fel registrerats är det lätt att byta ut den modul där felet registrerats. Den felaktiga utbytesenheten skickas till en central verkstad tillsammans med de data som registrerats under flygningen för att underlätta felsökningen.

Utbildning

På samma sätt som registrerade flygdata kan hjälpa till att lokalisera fel kan registrerade data hjälpa till att utbilda piloterna. På en videobandspelare samlas alla data kring flygningen. Videobandet kan direkt efter flygningen avspelas i en stationär dator och flygningens förlopp spelas upp på en bildskärm. Detta utbildnings- och analyssystem fanns redan i Jaktviggen.

Uppdragsförberedelse