Jag började som teletekniker på Statens Järnvägar i Helsingborg hösten 1983.

Som teletekniker på SJ skiftade arbetsuppgifterna ständigt. Ena stunden kunde det gälla en telefon som inte fungerade som den skulle, eller en klocka på en expedition, perrong eller väntsal som saktat sig. Nästa uppdrag kunde gälla en dataterminal som slutat att fungera, ofta på grund av att en sladd lossnat eller kommit i kläm och gått sönder. Kommunikationsradio i alla dess former och modeller kan krångla när de behövs som mest, och användarna blir frustrerade när de inte kan kommunicera med varandra. Växling på en rangerbangård kräver en väl fungerande kommunikation. SJ hade egna kablar i banvallen och på bangårdar där intern telefoni och datatrafik gick på kors och tvärs. En ofta återkommande uppgift var att laga dessa kablar när det blivit fel på dem. Det kunde vara fukt som trängt in, eller som oftast en grävskopa styrd av en alltför vild förare. Det var ofta som man fick förklaringen "att den gamla kabeln är det väl ingen som använder", eftersom den såg rostig ut.

Att flytta telefonabonnenter var ofta förekommande när olika tjänsteinnehavare flyttade på sig. För att inte tala om alla de olika kopplingsalternativ mellan expeditioner som kunde förekomma på järnvägen. Sedan telefonins begynnelse var det elektromekaniska växlar med tusentals reläer som krävde ständigt underhåll för att fungera felfritt. I mitten på åttiotalet blev det vanligare med digitala växlar när det var dags för modernisering av telenätet. SJ köpte Erikssons telefonväxel MD 110, som är snarlik Telias AXE. Den största skillnaden är att AXE klarar fler abonnenter, men de har ungefär samma faciliteter till abonnenten.

I mitten på åttiotalet började SJ bygga ett eget optofibernät för telefoni och datatrafik. Kvalitén på telefonsamtalen blev perfekt i och med införandet av optofiber och digitala förbindelser. Tidigare kunde det vara lite si och så med hörbarheten, framför allt på de längre samtalen.

Teleteknikerns vardag var mycket varierande och man vistades oftast ute.

^{Lärare på Banskolan.}

På hösten 1987 sökte jag en lärartjänst på SJ-skolan i Ängelholm. SJ-skolan utbildar reparatörspersonal från hela Sverige. Lokförare utbildas på SJ-skolan i Mjölby, och administrativ personal på SJ-skolan i Stockholm.

Regeringen beslutade att infrastrukturen skulle frikopplas från SJ, och Banverket bildades 1988. Därmed delades även SJ-skolan i Ängelholm i två delar. SJ-skolan som sköter utbildningen i reparation av diesellok och vagnar, och Banskolan som har ansvaret för utbildningen av ban, el, signal, teletekniker samt allmänna utbildningar. Vi som tillhörde avdelningar som övertogs av Banskolan fick automatiskt anställning i Banverket.

Jag började att undervisa i ämnet digitalteknik, och övertog så småningom också utbildningen i förbindningsteknik. Digitaltekniken spänner allt ifrån olika talsystem, via grindar och vippor till mer komplexa kretsar och kopplingar. Allt för att klara att felsöka och reparera de mer och mer avancerade utrustningar och styrsystem som förekommer på järnvägen.

Jag övergick även till att undervisa i grundläggande datorteknik och modem. Fler och fler utrustningar inom olika områden programmeras, övervakas och konfigureras med hjälp av datorer. Detta kräver kunskaper hos personalen att hantera en dator. Det är oftast bara de yngsta av de anställda som har någon erfarenhet av datorer. Jag börjar från noll med hårdvaran och knapparna på tangentbordet, via DOS med fil och kataloghantering, till installation av dos & Windowsprogram och datorkommunikation. Ett annat ansvarsområde blev utbildningen i förbindningsteknik, som omfattar mjuklödning, kontaktpressning och virning. Det är en utbildning med mycket höga precisionskrav. Kvalitetskravet på förbindningarna följer försvarets normer. Viss utbildning sker även på engelska, då vi ibland får elever från tredje världen.

Platschef och nätverkstekniker på Radco data AB.

Efter utbildningen till nätverkstekniker fick jag tjänsten som platschef och nätverkstekniker på Radco data AB, och min placering var vårt regionkontor i Malmö. Vi marknadsförde datorer, nätverk och digitala röntgensensorer för tandläkare. Vi erbjöd också det egenutvecklade DentalEye som är ett av marknadens bästa bildbehandlingsprogram för digitala röntgenbilder och intraorala videobilder i färg.

Copyright © 1996 - 2004 CH Design, last changed: 2004-06-05
webmaster@ch-design.se